It-system förändrar vårdens hierarkier
den 4 november 2009, 13:25:48 |
Elektroniska journalsystem kan kullkasta de gamla hierarkierna bland vårdpersonalen, enligt en dansk doktorsavhandling.
Show all items
För att sprida budskapet "Nej till svininfluensan" och förmå unga att vaccinera sig, tar Socialstyrelsen steget ut i de sociala medierna på internet.
via News from healthcareitnews.com den 2009-11-04
| Stefan: |
|
Physicians have limited knowledge of the
American Recovery and Reinvestment provisions, according to a recent
online survey of 1,001 physicians, and they are still reluctant to
adopt information technology.
Ingenix, a healthcare IT company and consulting firm, is under the umbrella of UnitedHealth Group, conducted the survey.
While financial incentives and penalties drive physicians to adopt health IT, the survey showed, they continue to be worried about upfront cost and workflow disruption.
Ingenix, a healthcare IT company and consulting firm, is under the umbrella of UnitedHealth Group, conducted the survey.
While financial incentives and penalties drive physicians to adopt health IT, the survey showed, they continue to be worried about upfront cost and workflow disruption.
via It i vårdens 20 senaste nyheter den 2009-11-10
| Stefan: |
|
För att sprida budskapet "Nej till svininfluensan" och förmå unga att vaccinera sig, tar Socialstyrelsen steget ut i de sociala medierna på internet.
via International Journal of Medical Informatics den 2009-11-04
Abstract: Objective: To evaluate GPs use of
three major electronic patient record systems with emphasis on the
ability of the systems to support important clinical tasks and to
compare the findings with results from a study of the three major
hospital-wide systems.Methods: A national, cross-sectional
questionnaire survey was conducted in Norwegian primary care. 247 (73%)
of 338 GPs responded. Proportions of the respondents who reported to
use the EPR system to conduct 23 central clinical tasks, differences in
the proportions of users of different EPR systems and user satisfaction
and perceived usefulness of the EPR system were measured.Results: The
GPs reported extensive use of their EPR systems to support clinical
tasks. There were no significant differences in functionality between
the systems, but there were differences in reported software and
hardware dysfunction and user satisfaction. The respondents reported
high scores in computer literacy and there was no correlation between
computer usage and respondent age or gender. A comparison with hospital
physicians’ use of three hospital-wide EPR systems revealed that GPs
had higher usage than the hospital-based MDs. Primary care EPR systems
support clinical tasks far better than hospital systems with better
overall user satisfaction and reported impact on the overall quality of
the work.Conclusion: EPR systems in Norwegian primary care that have
been developed in accordance with the principles of user-centered
design have achieved widespread adoption and highly integrated use. The
quality and efficiency of the clinical work has increased in contrast
to the situation of their hospital colleagues, who report more modest
use and benefits of EPR systems.
Nationell IT-strategi
via BIF-projektet 03 november 2009
Nya möjligheter i patientdatalagen
En viktig nyhet i PDL är att det blir möjligt att ge en vårdgivare direktåtkomst till patientuppgifter hos en annan vårdgivare genom system för sammanhållen journalföring. Detta är en förutsättning för en tjänst som Nationell Patientöversikt. Patienterna får dock möjlighet att spärra sina journaluppgifter.
Det blir möjligt för vårdgivarna att ge patienten direktåtkomst till egna uppgifter elektroniskt, till exempel via Internet. Vårdgivaren ges ett uttalat ansvar för behörighetsstyrning samt loggning av åtkomst. Patienten kan få direktåtkomst till dessa loggar, det vill säga se förteckningarna över vilka som har haft tillgång till vårddokumentationen.
Samtycke i sammanhållen journalföring
Patientens samtycke krävs för att man ska få tillgång till vårddokumentation hos en annan vårdgivare. Samtycket kan ges i anslutning till en inledande kontakt med en vårdgivare eller när ett konkret behov uppstår. De enda som får åtkomst är den vårdpersonal som har en aktuell patientrelation och ett behov av uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete.
Spärr av uppgifter
Patienten kan spärra hela eller delar av sin elektroniska journal från sammanhållen journalföring, så att en annan vårdgivare inte kan få tillgång till den. Spärrar kan också sättas på vårdenheter eller vårdprocesser inom samma vårdgivare. Om spärren ska hävas permanent eller tillfälligt behövs ett aktivt samtycke från patienten. Rör det sig en nödsituation då patientens samtyckte inte kan inhämtas kan en behörig beslutsfattare efter ett aktivt val få tillgång endast till de uppgifter som har betydelse för att man ska kunna ge den vård patienten akut behöver. Bara den vårdgivare som har satt spärren kan häva den.
Lagkrav på system för sammanhållen journalföring
För mer information
Eva Jerilgård
eva.jerilgars@sll.se
Tfn 08-123 145 85
En viktig nyhet i PDL är att det blir möjligt att ge en vårdgivare direktåtkomst till patientuppgifter hos en annan vårdgivare genom system för sammanhållen journalföring. Detta är en förutsättning för en tjänst som Nationell Patientöversikt. Patienterna får dock möjlighet att spärra sina journaluppgifter.
Det blir möjligt för vårdgivarna att ge patienten direktåtkomst till egna uppgifter elektroniskt, till exempel via Internet. Vårdgivaren ges ett uttalat ansvar för behörighetsstyrning samt loggning av åtkomst. Patienten kan få direktåtkomst till dessa loggar, det vill säga se förteckningarna över vilka som har haft tillgång till vårddokumentationen.
Samtycke i sammanhållen journalföring
Patientens samtycke krävs för att man ska få tillgång till vårddokumentation hos en annan vårdgivare. Samtycket kan ges i anslutning till en inledande kontakt med en vårdgivare eller när ett konkret behov uppstår. De enda som får åtkomst är den vårdpersonal som har en aktuell patientrelation och ett behov av uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete.
Spärr av uppgifter
Patienten kan spärra hela eller delar av sin elektroniska journal från sammanhållen journalföring, så att en annan vårdgivare inte kan få tillgång till den. Spärrar kan också sättas på vårdenheter eller vårdprocesser inom samma vårdgivare. Om spärren ska hävas permanent eller tillfälligt behövs ett aktivt samtycke från patienten. Rör det sig en nödsituation då patientens samtyckte inte kan inhämtas kan en behörig beslutsfattare efter ett aktivt val få tillgång endast till de uppgifter som har betydelse för att man ska kunna ge den vård patienten akut behöver. Bara den vårdgivare som har satt spärren kan häva den.
Lagkrav på system för sammanhållen journalföring
- Aktiva val för att ta del av uppgifter
- Spärrfunktion inkl tillfällig hävning
- Samtyckeshantering
- Rättighetstilldelning samt identifiering vid åtkomst
- Kryptering vid överföring över öppna nät
- Loggningsfunktioner
- Varningsmarkeringar och uppmärksamhetssignaler
- Låsning, signering, rättelse, förstöring, lagring och backup
- Skyddade personuppgifter
- Anonymisering/pseudonymisering av journaluppgifter för användning i utbildningssyfte
- Avgränsad åtkomst för monitorerare och forskning
- Vårdgivare som deltar i system för sammanhållen journalföring måste skriva avtal om samarbetsformer samt ha avtal som reglerar ansvar för personuppgifter
- Krav på gemensamma ledningsrutiner samt rutiner för avvikelsehanering och samverkan vid misstanke om otillbörlig åtkomst
För mer information
Eva Jerilgård
eva.jerilgars@sll.se
Tfn 08-123 145 85
via Nationell Patientöversikt den 03 november 2009
Den nya patientdatalagen, som trädde i
kraft 1 juli 2008, ger de legala förutsättningarna för sammanhållen
journalföring. Lagen är utformad för att underlätta informationsutbyte
mellan vårdgivare och mellan vårdgivare och patient, men alltid med
patientens integritet som första prioritet. Patienten har till exempel
fått rätt att spärra uppgifter i sin journal. Eftersom lagen stark
påverkar utvecklingen inom hälso- och sjukvården behövs en gemensam
tolkning av vad lagtexten innebär i praktiken. Projektet
Patientdatalagen i praktiken (PDLiP) arbetar med att konkretisera
författningarna.
– Vi ska ge rekommendationer för en nationell tolkning och tillämpning av patientdatalagen, där regelverket uppfattas lika av de olika aktörerna och av patienterna. Det är en förutsättning för att nationella IT-lösningar ska fungera, säger Ewa Jerilgård, projektledare för PDLiP.
Patientdatalagen – i praktiken
Projektet har haft till uppdrag att beskriva legala, organisatoriska och ansvarsmässiga konsekvenser av den nya patientdatalagen. Fokus har legat på hur patientdatalagen ska tillämpas på ett användarvänligt sätt i klinisk vardag.
Patientdatalagen har tillfört en mängd nya begrepp som vi måste förklara innebörden av och sätta rimliga nivåer för, så att de ska gå att praktisera och bygga upp system kring. Till exempel säger lagen att patientens samtycke behövs för att man ska få tillgång till vårddokumentation från en annan vårdgivare. Vi ska då definiera vad samtycke konkret innebär. Vem ska patienten ge samtycket till, för vilka och hur länge ska det gälla och så vidare. Vi har utgått från ett antal scenarion där vi diskuterat sådana här frågor ur både ett juridiskt och ett verksamhetsmässigt perspektiv, säger Ewa Jerilgård.
En första rapport med projektets rekommendationer finns tillgänglig för vägledning för lokal, regional och nationell IT-utveckling. Under hösten fortsätter Patientdatalagen i praktiken arbetet med rättighets- och behörighetstilldelning.
I föreskrifterna som hör till patientdatalagen sägs bland annat att en användare inte ska få mer behörighet än vad som krävs för att utföra arbetet. Det är stor skillnad mot dagens system där man rutinmässigt gett alla ungefär samma behörighet. Nu kommer det att styras mycket mer efter individ kopplat till vilka arbetsuppgifter man har och vilket syfte man har med att ta del av informationen vid varje enskilt tillfälle. Man kan ju behöva patientinformation för vård och behandling, men även för administration, uppföljning och statistik eller något annat. Vi behöver definiera vad som ska gälla och lägga till nya delar i HSA-katalogen för att detta ska fungera lagligt, säger Ewa Jerilgård.
Grund för IT-utveckling
För de nationella IT-lösningarna är en gemensam syn på de legala förutsättningarna en nödvändighet. PDLiP:s arbete styr bland annat regelverket för hur säkerhetstjänsterna BIF ska hantera samtycke, spärrar och behörighet i Nationell Patientöversikt. Men för att lagtext, föreskrifter och tolkningar ska kunna översättas till IT-system måste man bli ännu mer konkret. Därför går PDLiP också vidare med att skapa begrepps- och informationsmodeller för nationella IT-lösningar.
– Det är ytterligare en nivå i konkretiseringen, som handlar om vilken information som ska hanteras av systemen och hur den ska vara strukturerad och organiserad, säger Ewa Jerilgård.
Nationell resurs för informationssäkerhet
Vid årsskiftet avslutas PDLiP som fristående projekt och går upp i Arkitekturledningens kompetensgrupp för informationssäkerhet, som ska fortsätta följa resultatet av projektets arbete och göra de revideringar som visar sig behövas. En av företrädarna i gruppen är Britt Lagerlund, informationssäkerhetschef för Region Skåne som varit med och tagit initiativ till PDLiP.
– Ambitionen är att skapa en kunskapsbank där vi samlar erfarenheter från den praktiska tillämpningen av patientdatalagen och de problem man kan stöta på, så att alla får tillgång till erfarenheterna och kan hitta lämpliga praxisnivåer, säger hon.
– I takt med att utvecklingen fortsätter kommer också ett antal andra frågeställningar att dyka upp i de nationella projekten, inte bara gällande patientdatalagen utan även tryckfrihetslagen, sekretesslagen, personuppgiftslagen och andra legala krav. Arkitekturledningen informationssäkerhetsgrupp blir en kanal dit alla nationella projekt kan vända sig med den här typen av frågor. Vi kan ofta ge svar direkt, men också initiera nya projekt om det behövs. Men det är viktigt att man kommer till oss i ett tidigt skede så att man får rätt förutsättningar för den nationella utvecklingen redan från början.
Läs mer om patientdatalagen
– Vi ska ge rekommendationer för en nationell tolkning och tillämpning av patientdatalagen, där regelverket uppfattas lika av de olika aktörerna och av patienterna. Det är en förutsättning för att nationella IT-lösningar ska fungera, säger Ewa Jerilgård, projektledare för PDLiP.
Patientdatalagen – i praktiken
Projektet har haft till uppdrag att beskriva legala, organisatoriska och ansvarsmässiga konsekvenser av den nya patientdatalagen. Fokus har legat på hur patientdatalagen ska tillämpas på ett användarvänligt sätt i klinisk vardag.
Patientdatalagen har tillfört en mängd nya begrepp som vi måste förklara innebörden av och sätta rimliga nivåer för, så att de ska gå att praktisera och bygga upp system kring. Till exempel säger lagen att patientens samtycke behövs för att man ska få tillgång till vårddokumentation från en annan vårdgivare. Vi ska då definiera vad samtycke konkret innebär. Vem ska patienten ge samtycket till, för vilka och hur länge ska det gälla och så vidare. Vi har utgått från ett antal scenarion där vi diskuterat sådana här frågor ur både ett juridiskt och ett verksamhetsmässigt perspektiv, säger Ewa Jerilgård.
En första rapport med projektets rekommendationer finns tillgänglig för vägledning för lokal, regional och nationell IT-utveckling. Under hösten fortsätter Patientdatalagen i praktiken arbetet med rättighets- och behörighetstilldelning.
I föreskrifterna som hör till patientdatalagen sägs bland annat att en användare inte ska få mer behörighet än vad som krävs för att utföra arbetet. Det är stor skillnad mot dagens system där man rutinmässigt gett alla ungefär samma behörighet. Nu kommer det att styras mycket mer efter individ kopplat till vilka arbetsuppgifter man har och vilket syfte man har med att ta del av informationen vid varje enskilt tillfälle. Man kan ju behöva patientinformation för vård och behandling, men även för administration, uppföljning och statistik eller något annat. Vi behöver definiera vad som ska gälla och lägga till nya delar i HSA-katalogen för att detta ska fungera lagligt, säger Ewa Jerilgård.
Grund för IT-utveckling
För de nationella IT-lösningarna är en gemensam syn på de legala förutsättningarna en nödvändighet. PDLiP:s arbete styr bland annat regelverket för hur säkerhetstjänsterna BIF ska hantera samtycke, spärrar och behörighet i Nationell Patientöversikt. Men för att lagtext, föreskrifter och tolkningar ska kunna översättas till IT-system måste man bli ännu mer konkret. Därför går PDLiP också vidare med att skapa begrepps- och informationsmodeller för nationella IT-lösningar.
– Det är ytterligare en nivå i konkretiseringen, som handlar om vilken information som ska hanteras av systemen och hur den ska vara strukturerad och organiserad, säger Ewa Jerilgård.
Nationell resurs för informationssäkerhet
Vid årsskiftet avslutas PDLiP som fristående projekt och går upp i Arkitekturledningens kompetensgrupp för informationssäkerhet, som ska fortsätta följa resultatet av projektets arbete och göra de revideringar som visar sig behövas. En av företrädarna i gruppen är Britt Lagerlund, informationssäkerhetschef för Region Skåne som varit med och tagit initiativ till PDLiP.
– Ambitionen är att skapa en kunskapsbank där vi samlar erfarenheter från den praktiska tillämpningen av patientdatalagen och de problem man kan stöta på, så att alla får tillgång till erfarenheterna och kan hitta lämpliga praxisnivåer, säger hon.
– I takt med att utvecklingen fortsätter kommer också ett antal andra frågeställningar att dyka upp i de nationella projekten, inte bara gällande patientdatalagen utan även tryckfrihetslagen, sekretesslagen, personuppgiftslagen och andra legala krav. Arkitekturledningen informationssäkerhetsgrupp blir en kanal dit alla nationella projekt kan vända sig med den här typen av frågor. Vi kan ofta ge svar direkt, men också initiera nya projekt om det behövs. Men det är viktigt att man kommer till oss i ett tidigt skede så att man får rätt förutsättningar för den nationella utvecklingen redan från början.
Läs mer om patientdatalagen
Internationellt
Survey: U.S. physicians lag behind those in other countries in IT use
HealthCareITNews.com November 05, 2009 | Bernie Monegain, Editor
46 procent i USA, 99 procent i Holland, 94 % i SverigeU.S. doctors are far less likely to use health information technology that helps reduce errors and improve care than those in other countries, according to the 2009 Commonwealth Fund International Health Policy Survey.
Published online today in the journal Health Affairs, the survey finds that only 46 percent of U.S. doctors use electronic medical records, compared to 99 percent of doctors in the Netherlands and 97 percent of doctors in New Zealand and Norway.
Consultant: Healthcare IT market to grow at 'impressive' rate
HealthCareITNews.com November 10, 2009 | Bernie Monegain, Editor
Healthcare IT beräknas växa med 11% årligen fram till 20013 enligt Scientia Advisors global review.Health information technology is the fastest growing segment of the $1 trillion global healthcare marketplace, and the "impressive" 11 percent combined annual growth rate is likely to continue through 2013, according to a Scientia Advisors global review released Tuesday.
According to Scientia, a global management advisory firm with offices in Cambridge, Mass., and Palo Alto, Calif., healthcare IT sales will grow by 25 percent, from 4 percent to 5 percent of the worldwide healthcare market, by 2013.
Google launches flu shot finder
HealthCareITNews.com November 11, 2009 | Molly Merrill, Associate Editor
Istället för vårdguiden utvecklar Google tillsammans med US Department of Health and Human Services siten flu.govGoogle has launched an online map service designed to provide U.S. consumers with the nearest locations for receiving seasonal and H1N1 vaccines.
Google developed the flu shot finder through a collaboration with the U.S. Department of Health and Human Services, their flu.gov collaborators and the American Lung Association.
The service is live at google.com/flushot, and officials say it will shortly be available on www.flu.gov and the American Lung Association Web site.
Notiser
Läkare i protest mot Cosmic
den 12 november 2009, 20:36:20 |
Nästan 100 läkare i Värmland har skrivit under en protestlista mot att landstinget tänker införa journalsystemet Cambio Cosmic på vårdcentralerna.
Antalet anmälningar om brott mot patientdatalagen ökar
den 12 november 2009, 20:35:59 |
Datainspektionen har fått in ytterligare anmälningar mot sjukvården om brott mot patientdatalagen. Patienter klagar över att de inte kunnat spärra journaluppgifter.
Indisk jätte satsar på apotek
den 6 november 2009, 12:39:09 | (author unknown)![Go to full article]()
Varken Microsoft eller IBM har något it-stöd på gång till apoteken på
den nya svenska marknaden. Men mindre it-bolag satsar och den indiska
jätten TCS för diskussioner med nya apoteksaktörer. Det visar en
kartläggning som Dagens Apotek gjort.
Stor systemkrasch på svenska apotek
den 5 november 2009, 15:16:27 | (author unknown)![Go to full article]()
En systemkrasch gjorde att receptbelagda läkemedel inte kunde lämnas ut
på svenska apotek under torsdagen. Vid 15.40-tiden var problemen
avhjälpta.
Obehöriga kan läsa patientjournaler
den 5 november 2009, 15:02:36 | (author unknown)![Go to full article]()
Landstinget i Östergötland gör inga rutinkontroller för att upptäcka
dataintrång från vårdanställda. Det uppger Sveriges Radio P4.
Bloggar
Stor potential går först
10 november 2009 Odenhammar
Shared by StefanDet låter självklart att man ska börja i rätt ände. Men om man inte vet var man är och knappt vart man ska, då ska man nog räkna med en god portion tur om man ska träffa rätt.
hmm LEX Maria, interna incidentrapporteringssystem jag upplevar att man tar såna här saker på allvar. Probelmet är att anpassa systemen till verksamheten i tillräckligt sanbb takt och synka med andra IT-systems vidareutveckling
Att mäta pengar i vården
9 november 2009 Odenhammar
Föreställ er en verksamhet med mångmiljardomsättning, välutbildade och skickliga medarbetare, högteknologisk utrustning. Alltihop för att hjälpa människan. Föreställ er sedan att ingen vet vad saker och ting kostar och finansieringen tros komma från en aldrig sinande källa. Det är den svenska vården!
EBM igen
9 november 2009 Wehlou
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar