Den nya patientdatalagen, som trädde i
kraft 1 juli 2008, ger de legala förutsättningarna för sammanhållen
journalföring. Lagen är utformad för att underlätta informationsutbyte
mellan vårdgivare och mellan vårdgivare och patient, men alltid med
patientens integritet som första prioritet. Patienten har till exempel
fått rätt att spärra uppgifter i sin journal. Eftersom lagen stark
påverkar utvecklingen inom hälso- och sjukvården behövs en gemensam
tolkning av vad lagtexten innebär i praktiken. Projektet
Patientdatalagen i praktiken (PDLiP) arbetar med att konkretisera
författningarna.
– Vi ska ge rekommendationer för en
nationell tolkning och tillämpning av patientdatalagen, där regelverket
uppfattas lika av de olika aktörerna och av patienterna. Det är en
förutsättning för att nationella IT-lösningar ska fungera, säger Ewa
Jerilgård, projektledare för PDLiP.
Patientdatalagen – i praktiken
Projektet
har haft till uppdrag att beskriva legala, organisatoriska och
ansvarsmässiga konsekvenser av den nya patientdatalagen. Fokus har
legat på hur patientdatalagen ska tillämpas på ett användarvänligt sätt
i klinisk vardag.
Patientdatalagen har tillfört en mängd nya
begrepp som vi måste förklara innebörden av och sätta rimliga nivåer
för, så att de ska gå att praktisera och bygga upp system kring. Till
exempel säger lagen att patientens samtycke behövs för att man ska få
tillgång till vårddokumentation från en annan vårdgivare. Vi ska då
definiera vad samtycke konkret innebär. Vem ska patienten ge samtycket
till, för vilka och hur länge ska det gälla och så vidare. Vi har
utgått från ett antal scenarion där vi diskuterat sådana här frågor ur
både ett juridiskt och ett verksamhetsmässigt perspektiv, säger Ewa
Jerilgård.
En första rapport med projektets rekommendationer
finns tillgänglig för vägledning för lokal, regional och nationell
IT-utveckling. Under hösten fortsätter Patientdatalagen i praktiken
arbetet med rättighets- och behörighetstilldelning.
I
föreskrifterna som hör till patientdatalagen sägs bland annat att en
användare inte ska få mer behörighet än vad som krävs för att utföra
arbetet. Det är stor skillnad mot dagens system där man rutinmässigt
gett alla ungefär samma behörighet. Nu kommer det att styras mycket mer
efter individ kopplat till vilka arbetsuppgifter man har och vilket
syfte man har med att ta del av informationen vid varje enskilt
tillfälle. Man kan ju behöva patientinformation för vård och
behandling, men även för administration, uppföljning och statistik
eller något annat. Vi behöver definiera vad som ska gälla och lägga
till nya delar i HSA-katalogen för att detta ska fungera lagligt, säger
Ewa Jerilgård.
Grund för IT-utveckling
För de
nationella IT-lösningarna är en gemensam syn på de legala
förutsättningarna en nödvändighet. PDLiP:s arbete styr bland annat
regelverket för hur säkerhetstjänsterna BIF ska hantera samtycke,
spärrar och behörighet i Nationell Patientöversikt. Men för att
lagtext, föreskrifter och tolkningar ska kunna översättas till
IT-system måste man bli ännu mer konkret. Därför går PDLiP också vidare
med att skapa begrepps- och informationsmodeller för nationella
IT-lösningar.
– Det är ytterligare en nivå i konkretiseringen,
som handlar om vilken information som ska hanteras av systemen och hur
den ska vara strukturerad och organiserad, säger Ewa Jerilgård.
Nationell resurs för informationssäkerhet
Vid
årsskiftet avslutas PDLiP som fristående projekt och går upp i
Arkitekturledningens kompetensgrupp för informationssäkerhet, som ska
fortsätta följa resultatet av projektets arbete och göra de
revideringar som visar sig behövas. En av företrädarna i gruppen är
Britt Lagerlund, informationssäkerhetschef för Region Skåne som varit
med och tagit initiativ till PDLiP.
– Ambitionen är att skapa en
kunskapsbank där vi samlar erfarenheter från den praktiska
tillämpningen av patientdatalagen och de problem man kan stöta på, så
att alla får tillgång till erfarenheterna och kan hitta lämpliga
praxisnivåer, säger hon.
– I takt med att utvecklingen fortsätter
kommer också ett antal andra frågeställningar att dyka upp i de
nationella projekten, inte bara gällande patientdatalagen utan även
tryckfrihetslagen, sekretesslagen, personuppgiftslagen och andra legala
krav. Arkitekturledningen informationssäkerhetsgrupp blir en kanal dit
alla nationella projekt kan vända sig med den här typen av frågor. Vi
kan ofta ge svar direkt, men också initiera nya projekt om det behövs.
Men det är viktigt att man kommer till oss i ett tidigt skede så att
man får rätt förutsättningar för den nationella utvecklingen redan från
början.
Läs mer om patientdatalagen
